I morgon är det midsommar! Då ska man äta sill och vara glad, tyvärr kan jag inte ta någon snapps till sillen för jag ska köra till Mariestad och Helene, plus att jag käkar ju penicillin jö! Det ska bli trevligt här på dagen med.Diana, Jonas och Vilma kommer. Min morbror, en farbror och hans fru kommer också på sillkalas.

Nu börjar jag komma över Turkiet! Sitter och lyssnar på musiken, och sjunger med det jag kommer ihåg, och det är ganska mycket. Det känns ärligt väldigt bra. Jag kan ju inte sitta och fundera på hur det skulle blivit om jag stannat, för jag vet ju att det skulle slutat i ännu mer katastrof än det gjorde. Jag får ju se det så att jag har lärt mej mycket utav det lilla som var. T.ex. vet jag hur Munchens flygplats ser ut, jag vet hur det är att leva ihop med en nakenfis, jag förstår hur mycket min familj betyder och bryr sej om mej, vilka som bryr sej och bara för att man ger upp är man ingen förlorare, bara en som stolt kunde åka hem med huvudet högt och krossa allt motstånd!!!