Igår var det en jobbig dag. Det var ångesten som började göra sej hörd, jag åkte trost allt hem pga att jag inte mådde bra, men ibland känns det som att alla tycker mer om mej när jag är glad. Det händer att när jag inte orkar hålla en glad fasad längre så kokar det över och jag vill bara dra täcket över huvudet och sova bort det, men som synd är så finns det alltid kvar när jag vaknar. Även om jag vet att Patrik älskar mej för sen jag är, så är jag rädd att han ska tycka att jag är knäpp som blir sån här, vi har ju trots allt inte varit ihop så himla länge. Jag saknar honom jätte mycket.

Jag lyssnar jätte mycket på musik när jag är nere, musik som är harmonisk, det känns liksom som den går in i kroppen. Just nu lyssnar jag på Flying Pickets - Only You. Det är sån där musik man blir alldeles svag och varm av. Jag kan sitta i flera timmar och lyssna på samma låt, vilket gör att jag ibland tröttnar på låtar fort, men jag orkar inte tänka på hur det ska kännas sen. Jag vill leva i nuet. 

Vad händer med oss som har sånna här problem och tankar?