En kuslig historia
Härom natten när jag skulle sova så hörde jag ett konstigt ljud.
Jag hade precis gått och lagt mej och låg och läste lite, då jag hörde ett konstigt skrapande ljud. Först trodde jag att det var Cocos som lagt sej precis utanför min dörr. Jag öppnade dörren och tittade ut, men inte låg Cocos där inte. Jag stängde dörren och lyssnade. Nu förstod jag vartifrån det kom. Ljudet kom utan tvivel från min garderob! Det är en sån där garderob som är inbyggd i huset, så det blev lite extra kusligt. Jag blev rädd och sprang in och hämtade mamma. När hon kom in så var det tyst en stund, och jag tänkte att självklart tystnade nu när hon ska höra. Men det tog inte långstund så började det att krafsa igen. Mamma var lite modigare än jag, så hon öppnade garderobsdörren. Jag trodde att det var en råtta, något annat djur eller rent av en människa som krafsade! När hon öppnat dörren fanns det absolut inget utom en massa bråte. Tillbaka på ruta ett! Vad är det som krafsar? Vi flyttade bort mitt cdställ, och där bakom låg det en ihop knöglad papperspåse. Aha, därifrån kommer ljudet! Frågan var nu vad det kunde vara för någon som skrämt mej så. Vi stod och tittade på påsen och jag tog en liten pinne och petade på påsen beredd att fly. Helt plötsligt kommer pappa in och undrar vad som försigår. Han har ju inte så bra hörsel, så han fnös bara och sa att det lät minsann inte. jag blev lite uppretad eftersom vi både hört det, så vi körde ut honom. När vi tittat en stund såg jag något svart som kröp på påsen. Bingo! Där hade vi det! En liten stackars skalbagge som kröp omkring. Den kröp in i påsen och jag tog pinnen jag använt tidigare och hävde ut påsen genom fönstret.
Tänk vad en liten skalbagge kan ställa till med!
Vad är nu sensmoralen av detta?
"Bättre fly än illa fäkta!"
Prag
Lite bilder från Pragresan! 
Utsikt från Danmark-Tyskland båten
Koncentrations läger i Prag. Här sov det 100 st.
Dom historiska orden
Prag
Två makabra krukor
En gigantisk kyrka i Prag
Gott öl hade dom iaf
Ännu mera öl
Jag på Karlsbron
Jag var så himla stolt över mej själv att det gick så himla bra! Allt gick över förväntan. Det var super kul. Bussresan var ju sådär halv kul, men det funkade. Som tur var så hade jag ett dubelsäte själv, så jag kunde breda ut mej när det var sovdags.
Hotellet var fint det med.
Ne, nu börjar jag..
Det är så hemskt att erkänna att jag jämför mej med mina vänner och vad dom gör/gjort! Jag är så brutalt avundsjuk. Och hur kul är det? Det är väl bara att ta tummen ur arslet och göra något åt saken! Men jag är så rädd! Så rädd att falla tillbaka till det självdestruktiva om jag skulle åka någonstans och jobba och det blir lite stressigt.
Jag har satt ner foten nu. Det får banne mej vara bra nu! Nu är det MIN tur att må bra ihop med alla. Det är min tur att kunna göra saker som alla andra gör utan att behöva oroa sej för minsta sak. Jag vill så det värker!
Jag protesterar mot alla psykiska problem som satt sej hos mej! Jag ska nog gå i första maj tåg i morgon och bränna en BH i protest för allt sattyg! NU FÅR DET BANNE MEJ VARA NOG!
Mycket men ändå inget
Men just nu sitter jag och irriterarar mej på en fluga som är äcklig. Det är ju så jobbigt med dom på sommaren.
Jag har kommit på att kor som skenar är lite läskigt.
Jag och Johan var på Kinnekulle och skulel ha lite picknick. Vi hade hans föräldrars hund Stina med oss och hon var inte kopplad. Vi kom fram till ett mysigt ställe och fika, och gick tillbaka till bilen. Där upptäckte vi att vi hade glömt kopplet på bänken vi fikat vid, så vi skulle gå tillbaka och hämta det. Vi gick genom en kohage, och då helt plötligt från ingenstans kom det en hel skock med kor springande! Självklart blev Stina alldeles till sej och började skälla och korna stanna och tittade på oss. Johan fick ju hålla henne så hon inte skulle springa fram till dom. Jag bestämde mej för att ta hunden och gå tillbaka till bilen så fick han hämta kopplet, och då vänder sej korna om och börjar kuta tillbaka där dom kom ifrån! Det var verkligen super läskigt! Jag var helt övertygad om att dom skulle springa emot mej och äta upp mej!
Peace
Student ångest
Jag tror det kan vara så att jag hade så otroligt kul på studenten, och jag vet att jag aldrig kommer att få åter uppleva det igen.
Men jag var hos mina kära grannar och gratulerade dom på sin högtidsdag. Det var jättekul att få gå över till dom, med tanke på att man inte pratar eller umgås med dom, så blev dom förvånade.
Jag önskar bara att jag kunde få uppleva det igen!
