Usch ibland hamnar jag i en kärleks svacka. Jag vill så oerhört gärna bli kär och ha en kille. Nån man kan säga: Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor... till. Någon man kan ligga brevid och hålla om när man känner sej ensam. Någon som man kan känna en speciell samhörighet med, veta vad den andre tänker i vissa situationer. Skratta ihop, gråta ihop, bli gammal med...

Nej nu blir jag lite gråtig nästan. Jag sitter och lyssnar på massa snyftiga låtar och tycker synd om mej själv. Men gott folk det får man göra ibland.

Men jag har ju alltid mina vänner!









Love